.RU

Hur den centrala cirkulationen ställs om från vila till arbete, hur hjärt -minutvolymen fördelas och vilka reglermekanismer som medverkar

Arbetsfysiologi



Kunna (S2-S3):

Svaren kommer ifrån Exercise Physiology (McArdle, Katch och Katch) och FYSS.



Blodet flödar generellt till vävnaden i proportion till deras metabola aktivitet. Vid vila är hjärtminutvolymen ca 5 l/min. Av dessa 5 liter går ca 1 liter till musklerna (20 %) medan hjärnan (14 %), njuren (22 %), tarmarna och mjälten får den största delen av blodet.

Vid fysisk aktivitet ökar hjärtminutvolymen till 25 l/min. Den absolut största delen går då till de arbetande musklerna (84 %), speciellt vid arbete som involverar stora muskelgrupper som t.ex. löpning.

Vid vila flödar ca 4-7 ml blod/min till varje 100 g muskelmassa. Vid träning ökar denna mängd till mellan 50 och 75 ml per 100 g muskelmassa. Blodflödet inne i den aktiva muskeln regleras så att den största delen av blodet skickas till de delar av muskeln där aerob nedbrytning sker, detta på bekostnad av de områden som kör med glykolys.

Ökad hjärtminutvolym är den viktigaste faktorn bakom ökat blodflöde till muskler under träning. Dessutom sker en omfördelning av blod från t.ex. GI-kanalen genom vasokonstriktion av kärlen som går dit och vasodilatation av kärlen som leder blod därifrån.

Hormonell vaskulär reglering och lokala metabola tillstånd (högt laktat mm) ser till att blodet åker genom musklerna från andra områden med tillfälligt minskat blodflöde. Detta sker precis innan träningen i förberedande syfte.

Vid lätt träning får huden ett ökat blodflöde för att man ska kunna göra sig av med överskottsvärme. Vid träning nära max sker vasokonstriktion även av kärlen till huden, vilket leder till att även dess blodflöde omdirigeras till musklerna. Detta sker även om den hårda träningen sker i ett varmt klimat och därför finns det en risk för överhettning.

Njurarna och mjälten använder i vila endast 10- 25 % av syret i deras normala blodflöde. Därför klarar de av att kraftigt minska sitt blodflöde (likt vid träning) utan att deras funktion blir påverkad. Blodflödet till njuren kan minska med 80 % vid träning!

Vävnaderna med minskat blodflöde klarar sig genom att öka sitt procentuella syreupptag från det blod som faktiskt flödar förbi. Bukviscera klarar av kraftigt minskat blodflöde under mer än en timmes intensivt arbete. Levern och njuren däremot bidrar i längden till trötthetskänslan (håll) som man känner vid långvarigt submaximalt arbete. Vanlig aerobisk konditionsträning minskar vasokonstriktionssvaret till dessa organ vid träning vilket leder till förbättrad uthållighet.

Vissa vävnader kan inte minska sitt blodflöde, framförallt hjärtat och hjärnan.





Se även moment 1 för utförligare svar.

Perifera reglermekanismer:

  1. Myogen autoreglering.



När blodtrycket stiger tänjs blodkärlen ut p.g.a. den ökade mekaniska påfrestningen. Kärlmuskulaturen svarar då med att kontrahera och minska kärldiametern.

  1. Metabolisk kontroll

    .

Vissa metaboliter (adenosin, koldioxid mm) ansamlas i aktiva vävnader när blodflödet blir för litet till en vävnad i förhållande till dess behov. CO2, K+, H+ och adenosin har vasodilaterande effekt, vilket leder till ett sänkt blodtryck och att mer blod kommer till vävnaden och tillgodoser dess syrebehov.

  1. Vävnadsskador

    .

Histamin (från mastceller) och serotonin (från trombocyter) frigörs vid vävnadsskador och inflammation vilka båda ger vasokonstriktion på vensidan. På artärsidan ger serotonin vasokonstriktion och histamin vasodilatation.

  1. Renin-angiotensinsystem

    .

Minskat blodtryck gör att njurarna frisätter renin som leder till aktivering av angiotensin I som i sin tur aktiverar angiotensin II. Den senare har uttalade generella vasokonstriktoreffekter.

  1. Endotelial kontroll

    .

Det laminära flödet påverkar endotelet mekaniskt och stimulerar NO-syntas som ökar frisättning av NO. Vid ökat flöde leder NO frisättning till vasodilatation och sänkt blodtryck.

Centrala regleringsmekanismer:

  1. Parasympatiskt

    .

Via NTS (nucleus tractus solitarius, som är relästationen till vilken förändringar i tryck från baroreceptorer rapporteras) nucleus ambiguus och dorsala vagusmotorkärnan. Detta påverkar kärltonus och ger vasodilatation i ex tunga, spottkörtlar och genitalia.

  1. Sympatiskt

    .

Via NTS och RVLM (rostrala ventrolaterala medulla). Sympaticusaktivitet framkallar vasokonstriktion genom aktivering av -receptorer samt venkonstriktion vilket minskar den blodvolym som finns på vensidan och flyttar den till den aktiva artärsidan. I skelettmuskler ger sympatikusaktivering ofta en vasodilatation beroende på stimulering av -receptorer.

  1. Katekolaminfrisättning

    .

Vid arbete ökar adrenalininsöndringen från binjuren vilket ger ökad hjärtfrekvens och ökad kontraktionskraft. Adrenalin ger en perifer vasodilatation medan noradrenalin ger vasokonstriktion.

Vid

styrketräning

, speciellt koncentrisk eller statisk, komprimeras de perifera arteriolerna som försörjer de aktiva musklerna. Denna kompression leder till en dramatisk ökning av den totala perifera resistensen och reducerar muskelperfusionen. Blodflödet till muskeln minskar proportionellt med procent av maximal muskelkapacitet. I ett försök att få tillbaka normalt blodflöde ökar sympaticusaktiviteten mycket med ökad hjärtminutvolym och blodtryck (MAP) som svar. Hur stor ökningen blir beror på hur stor del av muskelmassan som är aktiv och med vilken intensitet denna jobbar.

I tabellen nedan har man mätt blodtrycket under bänkpress vid olika % av repetitionsmaximum (RM = MVC = maximal voluntary contraction).



Isometrisk

Bänkpress med fri vikt

Hydraulisk bänkpress

% av MVC

25

50

75

100

25

50

Snabb

långsam

Systoliskt tryck

(mmHg)

172

179

200

225

169

232

237

245

Diastoliskt tryck

(mmHg)

106

116

135

156

104

154

101

160


Vid

rytmisk muskulär aktivitet

, t.ex. jogging eller simning, reducerar vasodilatation i aktiva muskler den totala perifera resistensen för att öka blodflödet genom stora portioner av den perifera kärlbädden. Alternerande muskelkontraktion och relaxation ger även en effektiv muskelpump vilket underlättar återflödet av blod till hjärtat.

Ökat blodflöde under rytmisk träning ökar snabbt det systoliska blodtrycket under de första träningsminuterna. Därefter planar ökningen av vid en steady-state nivå (så länge man tränar på samma intensitet) vid ca 140 – 160 mmHg hos friska individer.

När träningen fortsätter kan det systoliska blodtrycket gradvis minska eftersom arteriolerna i den aktiva muskulaturen fortsätter att dilateras vilket ytterligare minskar den perifera resistensen. Det diastoliska blodtrycket påverkas inte nämnvärt av denna typ av träning.



Armträning

producerar ett avsevärt högre systoliskt och diastoliskt blodtryck än benträning utförd vid samma procent av VO2MAX. Detta beror på att den mindre muskelmassan och kärltätheten i armarna leder till en större perifer resistans än i benen. Träning av överkroppen leder till ett en större påfrestning på cirkulationssystemet eftersom myokardiet måste jobba hårdare mot det höga blodtryck som uppstår. Därför bör personer med kardiovaskulära sjukdomar träna stora muskelgrupper (t.ex. simning och löpning) istället för hård träning som endast involverar små muskelgrupper (t.ex. hamra ovanför huvudet, skyffling etc.).

Tabellen nedan visar blodtryck under arbete vid träning med armmuskler respektive benmuskler. Tabellen kommer från Åstrand et al.

% av VO2MAX

Systoliskt blodtryck

(mmHg)

Diastoliskt blodtryck

(mmHg)



Armar

Ben

Armar

Ben

25

150

132

90

70

40

165

138

93

71

50

175

144

96

73

75

205

160

103

75
2010-07-19 18:44 Читать похожую статью
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • Контрольная работа
  • © Помощь студентам
    Образовательные документы для студентов.